Alla har två jobb: göra jobbet och utveckla jobbet.

Göra jobbet är det självklara, naturliga och trygga. Man går till jobbet och gör jobbet; fixar saker, löser problem, producerar, jobbar. Det finns regler, rutiner, processer som styr och hjälper. Man har koll på vad som är ett bra resultat av jobbet och det görs mätningar på det. Lösningen är känd.

Vi kan kalla det produktion.

Utveckla jobbet är något annat. Man går till jobbet men gör inte jobbet. I stället undersöker man jobbet, hittar problem, testar idéer, undrar. Det finns inga regler och rutiner eftersom det handlar om nya outforskade problem. Man vet inte vad som är ett bra resultat för det finns ännu inte någon lösning. Lösningen är okänd.

Vi kan kalla det utveckling.

Produktion och utveckling är olika och kräver olika kunskaper. Men framför allt kräver de olika attityder till kontroll, effektivitet och förutsägbarhet.

Produktion och utveckling styrs av olika världsbilder. Här får du tipsen för hur du håller isär dem och därigenom säkrar effektiva resultat.

Den världsbild vi människor har bestämmer hur vi ser på allting i tillvaron. Världsbilden avgör vad vi uppmärksammar och inte, vad vi kallar saker och vad vi värderar som rätt eller fel. Men vi tänker nästan aldrig på den och granskar sällan hur den stämmer med verkligheten där ute.

Fast det borde vi göra.

Särskilt när vi gör något nytt eller rör oss utanför komfortzonen för då kan det hända att den invanda världsbilden inte riktigt stämmer.

En situation där det är viktigt att vara medvetna om vår världsbild är när vi växlar från produktionsarbete till utvecklingsarbete. Produktion skiljer sig från utveckling på flera plan och det blir bekymmer om vi förväxlar dem.

Den svenske forskaren i arbetslivslärande, Per-Erik Ellström, har utvecklat en teori om produktionslogik och utvecklingslogik som passar för innovations- och utvecklingsarbete.

Produktionslogiken går ut på att producera en sak eller tjänst enligt specifikation och utan avvikelser, upprepade gånger. Exempel: tillverka kretskort som ska styra elmotorn till vindrutetorkaren i en buss.

Utvecklingslogiken, däremot, går ut på att framställa säkrad kunskap om kundbehov och om utformning av lösningar. Eftersom det ännu inte finns någon lösning (den är ju under utveckling) är det enda som produceras så här långt kunskap. Inget annat.

Några skillnader: Produktionslogiken strävar efter att reducera variation och nå stabilitet. Utvecklingslogiken strävar efter att öka variation och nå mångfald — raka motsatsen. I produktionslogiken styr man med regler och rutiner. I utvecklingslogiken styr man med principer och hypoteser. I produktionslogiken mäter man effektivitet i tid, kostnad och avvikelser. I utvecklingslogiken mäter man effektivitet bland annat i hur snabbt det går att testa idéer och hur nära kunderna involveras i utvecklingsarbetet.

Ser ni skillnaden? Produktionslogiken utgår från att resultatet är känt medan utvecklingslogiken utgår från att resultatet är okänt. 

Svårare än så är det inte — känt resultat eller okänt resultat.

Tro inte att den ena logiken är bättre än den andra, däremot är de olika och passar i var sitt sammanhang. Problemet är att produktionslogiken i praktiken dominerar och därför tillämpas även i utvecklingsarbete, automatiskt och oreflekterat. I sådana situationer försöker man specificera, planera och prognostisera utvecklingsarbetet. Det gör man för att hantera känslan av osäkerhet över att inte veta vad resultatet ska bli eller när projektet blir klart.

I strävan efter att lindra osäkerhetskänslan och minska variation tillämpas alltså många gånger en produktionslogik på utveckling trots att utveckling behöver en annan logik och andra effektivitetsmål. 

Lösningen för organisationer som vill stärka sin innovationsförmåga är att acceptera osäkerheten och tillämpa utvecklingslogikens synsätt och styrmetoder. 

Men för den som är van vid produktionslogikens prognoser, kontroller och strävan efter säkerhet är det svårt att byta världsbild. Utvecklingslogikens främsta kännetecken är ju osäkerhet med chansningar, tolkningar och snabba tester som inte alltid “lyckas”.

Så hur gör man för att undvika produktionstänkandets dominans? Det enkla svaret är: Välj världsbild medvetet. Här är 15 deviser som riktar uppmärksamheten och påminner om utvecklingslogiken:

 

Rörelse i stället för tvekan

Fart i stället för precision 

Iterationer i stället för serier

Tester i stället för planer

Prototyper i stället för prognoser

 

Praktik i stället för teori

Flöde i stället för struktur

Hypoteser i stället för rutiner

Experiment i stället för standarder

Idéflöde i stället för produktleveranser

 

Variation i stället för stabilitet

Tolkningar i stället för statistik

Trots i stället för lydnad

Preliminärt i stället för förutsägbart

Tvärdisciplinärt i stället för i stuprör

 

Go To Top